Lär dig mer om olika materials egenskaper

Det är lätt att gå vilse i djungeln av olika material och vilka egenskaper som passar bäst i de olika delarna av hemmet. Ett material som är helt otänkbart i ett kök kan fungera toppen i ett sovrum och ett oönskat åldrande av organiska material kan vara helt fel i badrum men ge ett levande och ombonat inslag i ett vardagsrum. 

I hallen har vi i regel ett hårt slitage med skor som ska av och på fötter, väskor och påsar som ställs på golvet, jackor som hängs mot väggar och dessutom delar hela familjen på den här ytan. Det är ett rum som utsätts för samma sorts väder som vi har ute och vi passerar ofta vår hall flera gånger om dagen. Det ställer höga krav på vilka material vi väljer på den här ytan. Ett stengolv är ett hårt, slitstarkt och populärt material att lägga i hallen, dessutom så är det klassiskt och har ofta naturliga skiftningar som skapar värme. Andra populära golvmaterial som tål hallens höga slitage är linoleum och klinkers. Att tänka på om du vill välja klinkers eller en platta gjord på stenmjöl är att ytan ska vara porfri så att den inte suger åt sig fukt och smuts. Att ytan ska tåla fukt gäller oavsett vilket golvmaterial du väljer i hallen. Linoleum är ett spännande material där du kan skapa egna uttryck och som ger ett mjukare ljud i hallen. Har du en öppen planlösning och en stor familj kan det därför vara en god idé att tänka in ytans akustik, då är linoleum ett toppenval. När det kommer till väggarna i hallen så bör du även där tänka på slitaget där ytterkläderna hänger. Många tar även stöd genom att hålla sig i väggen när de tar av och på sig krångliga skor. Tänk därför på att tapeter kan ha en känsligare yta där flottfläckar från händer och repor från jackor och dragkedjor syns. En matt väggfärg är också känsligare än en väggfärg med högre glanstal. Bra saker att tänka på när du väljer material till hallen är; Tål det fukt, är det lätt att rengöra, tål ytan repor?

Köket tillsammans med badrummet är ett av de mest komplexa rummen när det kommer till material. Här ska materialen tåla fukt och vatten, temperaturväxling, många händer, tekniska lösningar, matstänk med mer. När vi tänker på kökets ytor tänker vi ofta på bänkskivan, det är en stor plan yta som ska uppfylla en rad olika krav. Olika material har sina fördelar och unika egenskaper därför har vi också många olika material att välja på. Ett vanligt förekommande material här är laminat, det är vad vi brukar kalla ett dött material, det innebär att materialet är konstgjort och inte har några av de egenskaper som ett levande material har. Det är slitstarkt, bestående och har en bra prisbild men en nackdel är om det blir en repa, missfärgning eller om ytan bleks så är det väldigt svårt att göra annat än att leva med det. Får du däremot en repa eller missfärgning i trä så kan du slipa ner det, olja in det och vipps så har du en helt ny yta. Nackdelen med trä är att det inte tål vatten lika bra. Runt diskhon är en kritisk yta där vatten ofta tränger ner i träet och gör att det ruttnar, mörknar och kan resa sig. Sten är ett annat material som är omtyckt som bänkskiva, det tål höga temperaturer från kok- eller stekkärl, det har en hård yta som sällan får synliga repor och det tål vatten. Precis som med andra levande material så har det porer där fläckar och missfärgningar tränger sig ner. För en tid sedan blev det populärt med Carraramarmor, en vit och ganska porös sten med mycket uttryck. Väljer du den typen av sten så måste du också vara medveten om att den kommer att få fläckar och om du spiller ett glas rödvin kommer det alltid att synas, men fläcken mattas så småningom ner och det kommer nya. Det kan kännas jobbigt när den första fläcken kommer, men med tiden får stenskivan en fin och livfull patina som vittnar om många matlagningshistorier. Det är också fint att matcha stenbänkskivan med fönsterbrädan i köket eller i hela hemmet för en enhetlig känsla. Sten är ett dyrare alternativ än laminat och trä och på senare år har det kommit månaga nya material i komposit och akryl som har ett bestående uttryck precis som laminaten men går att slipa ner som träet, är hårt som sten men är helt slutet och saknar porer. Du kan också välja att gjuta din skiva på plats i till exempel betong som besitter många liknande egenskaper som sten. Material på köksluckor finns det också en uppsjö av, många luckor är i faner eller folierade i en färg med en yta som står emot flottfläckar från händer och är lätt att rengöra, men en folierad eller faner lucka har ofta kanter där ånga kan stiga in och tillslut kan ytan bli bubblig. En speciellt utsatt plats för en folierad lucka är
ovanför spishällen där det ofta tränger in ånga från matlagningen. Lackade luckor har däremot inga skarvar och står emot fukt något bättre.

Vardagsrummets hjärta är hos de allra flesta en soffa i tyg eller i läder. Det senare är ett levande material med många egenskaper och beroende på hur det är behandlat så behöver det omsorg precis som vår hy gör. Har du ett helt obehandlat skinn så kallas det för anilinläder, det innebär att det är en råhud av ko där du kan se naturliga märken från myggbett eller ärr, lädret är ofta mycket mjukt och andas bra när du sitter i det. Den egenskapen tappar du lite ju hårdare skinnet är behandlat, men du får i stället en tåligare yta som inte blir lika fläckig. Tygsoffor är vanligare att se i våra hem, där finns en skala över hur slitstarkt tyget är. Skalan heter Martindale och påvisar nötningsbeständigheten av tyget, testet går ut på att snurra en platta eller nål med maskin på en yta av tyget, beroende på hur många varv det går innan det skapas ett hål i tyget så får tyget sin siffra, ju högre desto bättre. Men tyger beter sig även olika efter hur trådarna i det spunna. Ett sammetstyg har öppna ytor, tråden är alltså klippt över hela rätsidan vilket gör att den får de fantastiska livfulla, nästan glänsande ytan. Det gör även att ytan lätt suger åt sig fläckar som blir svåra att ta ta bort. Ett tyg med knutna öglor är därför mer avvisande mot fläckar och lättare att hålla rent. Närmst soffan har vi soffbordet, en möbel som har ett brett spektrum av material. Sten, trä, träfanér, plåt, linoleum eller glas är bara några exempel på material vi ser på soffbord. Glas är ett perfekt material på soffbord som många är rädda för på grund av att det lätt syns smuts, men sanningen är att det är få material som är så tåliga och lätta att rengöra som glas ändå är. Smuts tränger inte in och ner i materialet och det är inte känsligt för starka städprodukter. Plåt är också en slitstark yta som är lätt att rengöra där fläckar inte tränger ner. Ställer du dricksglas eller skålar på bordet så ska du dock ha med dig att det hela tiden blir ett klingande ljud varje gång någon tar upp och ställer ner något. Är du känslig för det kan linoleum vara ett bra alternativ, det är ett organiskt material med mjuk och självläkande yta. Du får räkna med ringar från glasen och att ytan blir något flammig men med rätt behandling kan ytan bli som ny igen, nackdelen är att det ändå kräver omsorg och behandling för att hålla sig fint. Vill du ha ett soffbord som tillför värme är trä ett passande material det finns dock några saker att tänka på, vad har du för material på golvet? Är det också i trä och hur harmonierar de träslagen tillsammans? Många träslag gulnar eller får en rödare ton med tiden så beroende på hur träet är behandlat kan två objekt se helt annorlunda ut efter tid. En matta på golvet som bryter kontakten till soffbordet kan bli en bra balans och tillför ett lugnare materialmöte. Mattor är perfekta inslag för att definiera in möbelgrupper och skapa tyngd i möbleringen. En matta som ligger under en soffa och soffbord har ett mildare slitage än en matta som ligger under ett matbord. Under ett matbord, där det kan spillas både mat och dryck, är en matta i ull ett bra alternativ. Ullen har ett naturligt fett i sig som fungerar likt en impregnering vilket gör att smuts inte tränger in i trådarna. Annars är en flätad matta att föredra då den inte har öppna trådar som är känsliga mot fläckar. Vid soffgruppen är du lite friare att välja matta, många gillar viskosens lyxiga skimmer. Viskos är ett konstfiber som oftast tillverkas från cellulosa. Cellulosan kommer från olika typer av trä, till exempel eucalyptus, tall eller bambu. Mattorna ska aldrig rengöras med vatten då all typ av vätska lämnar fläckar så mattan är mycket känslig för spill och kan lätt få tryckmärken från möbler. Ryamattor har fått ett nytt uppsving den senaste tiden, de är såklart känsliga mot fläckar då de öppna trådarna drar åt sig det mesta. Men då luggen ligger åt lite olika håll kan den också vara väldigt tacksam och kamouflera fläckar. Många har en bild av att det blir extra dammigt med en ryamatta men sanningen är faktiskt den att en rya matta omsluter dammet så att det samlas i mattan och inte flyger runt i luften, sen kan du dammsuga mattan och så får du med dig dammet den vägen i stället. 

Det finns mycket mer att skriva om material och hur de fungerar tillsammans, det kommer också nya innovativa material samtidigt som vissa försvinner. Att tänka cirkulärt och långsiktigt med materialval skapar ett hållbart hem som håller över tiden. De organiska och naturliga materialen har dessutom en tendens att återkomma i trender och stå sig i kvalitet mot de konstgjorda materialen.